Nu är jag på hugget

Jorå, I did it again. Mina människor hade gäster i lördags. Jag fick massor av räkor eftersom det tydligen blev en hel del över. Gästerna hade två gulliga barn med sig, jag och Adam blev riktigt bra kompisar.

Barnen var så gulliga att jag ville ge dem en present. Och jag hade sån tur att det kom en liten mus som utmanade ödet. Jag fångade den och ville ge den till barnen, men husse tog och släppte ut den! Tänk om den nu går hem till sina muskompisar och säger till dem att de ska akta sig att gå in till oss. Det vore ju hemskt tråkigt för då får jag ju inte öva upp mina jaktinstinkter...

Think twice you stupid mice...

Är ni så korkade att ni tassar in på mitt revir (varma sköna badrumsgolvet), så får ni faktiskt skylla er själva. Jag trodde det skulle räcka med en enda mus för att ni skulle dra er undan, men icke då... Ända sedan offer nr ett så har ni gäckat oss i hela familjen. Inga musfällor kan mina människor sätta ut heller, för de är rädda att jag ska klämma tassen.

Vi har minsann sett spår av er. När vi drog ut diskmaskinen efter att jag hade legat i flera dagar och kikat in i springan mellan sockeln och maskinen såg vi att ni BAJSAT på den där plasten. Fy vad äckligt! Jag går minsann ut och gör sånt. Jag använder ju bara lådan kanske en gång i månaden för jag tycker det är så ofräscht. Och ni bajsar direkt på golvet. Uäk!

Och så hör vi er i mellanväggarna. Trots den svindyra manicken som sitter i väggen och som ska skrämma bort er.

Men idag, då..! Jag hade legat i mattes knä och sovit och myst. Sen skulle hon in och duscha och jag vill ju inte vara ensam så jag följde efter. Då hörde jag något... Jag hoppade upp på bänken och lyssnade och spejade. Och då! Då gällde det att vara snabb på tassen. Och jag lyckades. Såklart. Jag fick tag på den lilla rackarn :)

Jag jagade runt honom i köket ett tag. Han blev helt stilla och låtsades att han inte levde. Men när jag petade på honom så pep han iväg. Så höll vi på ett tag tills matte tröttnade. Hon är ensam hemma och tycker visst att sånt här lattjolajban är äckligt, så hon la en burk över musen och en tidning under och så öppnade hon dörren och slängde ut honom. Och jag följde efter såklart. Matte försökte ropa in mig efter en kvart (det är faktiskt -19,5 grader här) men jag var inte riktigt klar. Jag lekte ju med musen. Upp i luften, ner i snön, och så vidare. När jag satte fart mot huset med honom i munnen så stängde hon dörren. Taskigt tycker jag. Det är ju kallt som f*n ute, jag ville hellre leka inne.

Jag måste säga att jag är en ganska bra jägare :)

Min första trofé

Äntligen! Nu har matte och husse äntligen fått min första trofé i present. Jag har ju inte kunnat ta in något förut eftersom dörren till huset är stängd och det inte finns någon kattlucka. Men inatt hände det något. Det prasslade och gnagde i väggarna. Först brydde jag mig inte om det, trodde nästan att det var blåsten. Men sen när jag förstod att det var MAT en mus, blev jag helt galen och jagade maten musen över hela huset, både högt (bokstavligen) och lågt. Tänk att få maten serverad inomhus, vilken lyx! Tur att vi bor på landet. Till slut så fick jag tag på den i alla fall. Huvudet lämnade jag till husse och matte. Alldeles rent och fint hade jag lagt det precis nedanför trappan så att de inte skulle kunna missa det.

Det konstiga är att matte muttrade mest lite äcklat imorse när hon tog bort det. Jag som varit så himla snäll och sparat det bästa till dem! Så har hon mage att slänga det i soporna. I ren protest gick jag ut i snöslasket/leran och smutsade ner mig så mycket jag kunde så att hon får något att göra ikväll. Husse bara skakade på huvudet när jag kom in igen. Han var på väg till jobbet, annars hade jag nog fått bada. Det ska bli kul att se mattes reaktion ikväll när hon kommer hem.

Vuxna karln

Jajamensan, nu är jag över ett år. Tack så mycket alla för gratulationerna! Grattis också till alla mina syskon som också fyllde år. Och vet ni - jag fick post igår! Adresserat bara till mig. Jag blev jättenyfiken och otroligt glad när jag såg att det var från gammelmatte Katarina. 

Titta vad fint: 

Inte fick jag några räkor igår, på min stora dag :-( Matte skyllde på att hon fått gå av pendeltåget vid en annan station eftersom det varit en olycka längre fram, och i den lilla butiken de hade där hon fick gå av så fanns det inga färska räkor. Dålig planering är vad jag kallar det. Hon hade väl kunnat se till att det fanns hemma redan innan. Jag blev så sur att jag rev upp lite laxrester från soptunnan, som matte och husse suttit och smaskat på. Då fick jag Sheba och torkad fisk istället. I ärlighetens namn så gillar jag inte torkad fisk så mycket. Men Sheba med kyckling är gott!

Jag fick present också. En busig liten mus som sitter på ett snöre. Först var jag lite skeptisk, men sen blev det roligt! Den piper och rymmer och är jättesvår att få tag på! 

Och sen var jag så trött så trött, så jag sov HELA natten. Det var ganska skönt, för natten innan var jag så pirrig innan min födelsedag att jag levde rullan på bottenvåningen och rev ner lite grejer från borden och så. Och en fönsterlampa. Tur att den inte gick sönder, för då hade nog inte matte blivit så glad. Men den lyser inte längre. Jag försöker att låtsas som om det inte var jag, men det verkar som om de förstår ändå... 

Frisk som en nötkärna

Håhåjaja. Det är ett hårt liv att vara katt. Man måste var ute och jaga möss och fåglar hela dagen och sedan få gos och kel hela kvällen. Men ibland så går jag bara ut en pyttestund på morgonen och ligger och sover på dagen för att gå ut ett par timmar på kvällen. Det gäller att passa på innan det blir för kallt. Undrar just hur länge man pallar med att vara ute då?

Jag kan också berätta att den där knölen är helt borta! Jag hade antagligen någon infektion och precis som på människor så svullnar lymfkörtlarna då. Det trodde i alla fall veterinären. Eller så var det något annat. Men huvudsaken är att jag är frisk nu och det tycker matte och husse också.

På torsdag fyller jag ett år! Jag hoppas att jag får lite fina presenter, eller i alla fall lite räkor. Det tror jag nog, matte brukar vara duktig på att skämma bort mig. 

Är huvudet dumt får katten njuta

Ha! Där lurade jag dem nog. Knölen är mindre och jag känner mig ungefär som vanligt. Så det är nog ingen fara. Men jag har minsann passat på att njuta av matte och lillhussarnas knän i helgen :-)

Och idag när jag kom in efter en lång dag ute så var jag ashungrig! Och matte hade glömt att köpa ny kattmat. Först försökte hon muta mig med grädde men det gick jag ju inte på. Så hon fick minsann ta upp lite torskrygg från frysen och tina upp. DET var gott vill jag lova!

Knöligt

Matte skriver:
Det har varit och är lite oroligt här hemma just nu. Sune har fått en knöl under käken, ner mot halsen. Dagen efter att vi upptäckte den var vi hos veterinären med den som trodde att han hade en infektion. Det kan vara en svullen lymfkörtel eller spottkörtel. Eller så kan ha bitit i något och fått en reaktion. Än så länge gör man inget, vi ska hålla koll på knölen och blir den större ska vi åka in igen och ta prov på den. Blir den mindre eller inget händer är det bara att vänta... Blä.

Som tur är så är Sune som vanligt. Han är ute nästan hela dagarna när det är fint väder, och sover hela nätterna. Äter och dricker som vanligt och knölen är helt oöm, man får klämma hur mycket man vill. Och det talar ju för att det inte är något att oroa sig för.

Börjar bli gammal

Idag fyller jag 11 månader. Inte ens minsta lilla räka fick jag. Dåligt. Men det KAN ju förstås bero på att de sparar till en riktigt fin ettårspresent!
Såhär trött är jag i alla fall, passar på att vila lite i mattes knä.

Livstecken

Ja alltså, jag har ju inte sovit ända från senaste inlägget till nu, det hoppas jag att ni förstår. Men jag har så himla mycket att göra hela dagarna när jag är ute och jagar. Och på kvällarna så är datorn alltid upptagen. Och på nätterna sover jag.

Jag måste se till att matte fixar lite nya snygga kort. Tyvärr är hon så glömsk att hon brukar glömma minneskortet som brukar sitta i kameran. Där finns det några, jag ska försöka se till att hon kommer ihåg det.

Här ligger jag på husses blåbyxor som han slänger i hallen. De är för skitiga för att komma längre in i huset, men jag gillar dem så där brukar jag ligga hehe. Det är också lite för att jag hoppas på att bli så smutsig att de måste bada mig, nu är det ju flera veckor sen jag badade sist. Jag brukar stå utanför duschen när någon duschar, men jag är fortfarande liiiite skraj för själva duschen, det är lite läskigt när vattnet kommer uppifrån liksom.

Godnatt

Nu säger två trötta figurer godnatt. En kurrar i hela kroppen och en kurrar i magen. Gissa vem som är vem...

Kattfnatt

Fick lite fnatt och ville göra en blogg som syns. Med lite tassavtryck sådär. Lite stökig men det är ju jag också hehe. 

Som ni ser börjar jag bli en stor och ståtlig katt. Jag får knappt plats på bästa utkiksplatsen längre. 

Men det gör inget. Jag gillar när det är trångt. Men jag gillar att sträcka ut mig ibland också. 

Jag gillar att vara med när matte och husse jobbar med datorn. 

 

Och i sommar har jag hjälpt till att läsa sjökort.

 Det gäller ju att se till att vi kommer till obebodda öar så jag kan springa i land och ha det skönt. 

Haft mycket att göra

Nu var det ett tag sen jag skrev. Det är tufft att vara katt. Tänk att när vi var på sjön så var ju jag oftast iland. Det är härligt att få upptäcka nya ställen tycker jag. Men ett ställe gillar jag INTE. Det heter visst Utö. Där skulle jag aldrig gå iland om jag inte måste. Det är massa människor, djur, konstiga maskiner och jag vet inte vad. Matte satte kopplet på mig och bar iland mig för att jag skulle få komma ut lite. Glöm det, tänkte jag och satte klorna i backen så att hon nästan fick dra mig. Jag försökte hoppa ombord på varenda båt jag såg så att jag skulle kunna komma tillbaka till min egen så fort som möjligt. Men det fick jag inte, konstigt nog. 

En kort, kort promenad tog säkert en timme. Gissa om det kändes bra att komma ombord på sin egen båt igen!

En gång när jag var ute på en ö så gick mina människor in till sina kompisars båt på kvällen och märkte inte att jag kom tillbaka. Då var jag tvungen att hoppa över till kompisarnas båt och ställa mig och glo rakt in genom fönstret för att de skulle märka att jag var tillbaka. Trots att de hade en hund ombord. De satt minsann där i värmen och hade det skönt medan jag fick vara ute i mörkret... Men när de såg mig så skrattade de och tyckte att jag var smart som kom och hämtade dem. Sen fick jag jättemycket kel.

Nu har vi varit hemma i en vecka och jag har hunnit med en hel del. I fredags kom jag inte hem förrän halv fyra på natten. Då fick matte gå upp och släppa in mig. Sen sov jag ända till kl sju kvällen efter. Herregud vad jag var trött. Och idag följde jag med husse och småmänniskorna en bit i skogen. Sen blev jag lite trött på dem så då gick jag hem igen.

Sen har jag fått en rival också som bor här hemma. Jag tror han kallas för Pricken. Det är en röd liten ettrig sak som klättrar på väggarna, far fram längs golvet - ja till och med i taket. Och ibland kan jag se honom på min tass också, men inte sjutton kan jag fånga honom och se vad det är för filur... Så himla irriterande! Första kvällen jagade jag honom så att jag blev alldeles helt slut och tog sovmorgon till halv tolv dagen efter. Sedan dess försöker jag låtsas som om jag inte ser honom men jag kan ju liksom inte låta bli att jaga lite i alla fall... Jag undrar jag om jag kommer att få fatt honom någon dag.

Life is good

Tänk att mina människor är så oroliga för mig ibland. Särskilt matte. Hon blir alldeles nojig när jag varit iland mer än ett par timmar. Men det är ju så skönt att få komma iland!



Men idag gjorde jag ett misstag. Jag trampade lite fel och blev lite smutsig. Men bara lite. Jag fick bada, matte la i mig från badbryggan och då blev jag ren och fin igen.


Miau/
Sune

9 månader idag!

Vi tjuvstartade firandet redan igår med att jag fick smaka kräfta. Gott men lite för salt för min smak. Sen tyckte mina människor att jag skulle vara fin till födelsedagen och därför blev det bad efter middagen. Tur att jag hade smutsat ner mig ordentligt så att det inte var helt i onödan.



Idag fick jag Sheba till frukost. Matte går omkring och sniffar på mig hela tiden, hon tycker nog jag luktar gott efter badet.

Miau/
Sune

Är ni nyfikna på att se mig som bebis?

Nu ska ni få se! Matte fick en cd med bilder på mig när jag bara var en liten unge. Och så en massa bilder på mina syskon. Här är en del av dem, se och njut!

Alla bilder är tagna av min uppfödare Katarina Wiipa.

Det var ganska läskigt i stora vida världen, så vi syskon brukade hålla ihop.  

Men till slut var jag ju tvungen att försöka upptäcka världen. 

Lite ostadig på benen, men viljan finns!

I första husse Peters famn.

Tänk att jag varit så liten...

Första vällingen. Hur ska man veta hur man ska äta ur skål om man aldrig testat förut?

Jag (längst till höger) showar som vanligt. 

Här sjunger jag lite.

Jag KAN se vanlig ut också, även om jag älskar att spela teater.

Jag måste ju erkänna att jag tycker att jag själv är ganska så söt.

Och här har vi hela Regnkullen. Jag sitter längst ner till vänster, lätt att känna igen med min enda fläck på huvudet, alla mina syskon har två fläckar. 

Tack snälla Katarina för alla bilder ♥

Sommarlov

Det händer inte så mycket nu. Jag är ute hela dagarna (och en del nätter). Förutom när det regnar, det är inte så kul. Jag försöker slå fästingrekord och nu tror jag att jag uppnått ett som blir svårslaget - matte fick plocka åtta fästingar från mig häromdagen. Tur att hon inte är så kräsmagad. Och tur att jag är vit och gillar gos.

Några bilder

Här är båten jag brukar vara ute med. När vi åker ligger jag mest och sover i förpiken eller under soffan i aktern. 

Matte säger att det inte är konstigt att jag plumsade i. Men jag är ändå ganska smidig. Vår kompis har en segelbåt med jolle. Jag brukar variera mellan alla tre båtarna, känner mig ganska hemma på Patriks båt också.

Jag kan i alla fall simma, det har jag visat matte flera gånger nu. Hon la i mig i vattnet på Utö, först vid stranden, sedan från badbryggan på båten. Då visade jag hur snajdig jag är på att klättra ombord igen via ankarspelet. Här är jag just på Utö, jag har precis badat nedanför badbryggan på båten. Första torkningen sköter matte, sen slickar jag mig torr. 

Ofta ligger jag här bredvid instrumentbrädan där jag har bra koll på vad som händer omkring oss. 

Jag kan simma!

Ja, nu har jag verkligen blivit en riktig sjökatt. Jag har varit på sjön sen i fredags men nu ska vi precis åka hem. En kväll råkade halva jag ramla i sjön men matte var jättesnabb att plocka upp mig så bara bakkroppen blev blöt. På natten smet jag ut genom en glipa i kapellet och skulle hoppa ner på badbryggan. Plums! Och matte och husse låg i båten och sov. Vi låg på svaj så det gick inte att gå iland. Så jag fick kravla mig upp vid ankarspelet. Sen gick jag in o h chockade matte genom att vara blöt mitt i natten.

Berättar mer sen, nu måste jag sova lite.

Tappat

Nu har jag tappat bort halsband nummer två. Med namnlapp och bjällra. Det blir dyrt för matte om jag ska fortsätta såhär.
Och fy vad varmt det är ute! Jag är mest inne nu, går och lägger mig på golven i duschen där det är svalt och skönt. Sen går jag ut när det börjar svalna av lite ute. Men på natten kommer jag in igen, jag VET ju att matte blir så orolig annars.

Mer äventyr

Nu får jag åka bil riktigt ofta. I fredags kom matte och lillhusse Jimmy hem mitt på eftermiddagen och lockade in mig i min bur. Sen åkte vi bil ganska länge. Lite för länge. Sen kom vi fram till nåt som heter Värmdö. Jag fick gå runt i ett långt koppel som matte köpt. Jag gjorde mitt bästa för att trassla in mig ordentligt så att jag skulle få ströva fritt och upptäcka saker själv. Men icke då. 

Jag fick syn på en rödhårig katt som tydligen bodde i närheten. Vi stod och stirrade på varann innan han gav upp och smög iväg med svansen mellan benen. 

När jag sovit en natt och riktigt luktat in mig så fick jag gå lös nästa dag. Den där rödhåriga Loranga kom och glodde igen, men då skrämde jag iväg honom. Han ska inte komma och tro att han är nåt - i min hood! Fast egentligen så det visst hans hood, han bor hos grannen. 

Och varmt som sjutton är det. Jag är ändå mest inne. Jag brukar lägga mig på golvet där människorna duschar, där är det svalt och skönt. Jag fick bada i skottkärran i helgen, riktigt skönt faktiskt. 

Men allra skönast är det ändå i soffan. 

Miau/

Sune

Sjötassar

Det var lite skakigt först när jag kom ombord, men så kröp jag upp i husses knä och då kändes allt bra igen.

På kvällen hittade jag en bra plats med utsikt över husses och mattes sovplatser. Men där sov jag bara första natten, sen sov jag hos dem. 

Vatten fanns det gott om, både salt och sött. Vattnet ombord på båten var godast. Och ni ser väl att matte skämde bort mig med Sheba. Hon är bra, hon!

Första kvällen var vi på Mörtö-Bunsö. Där fick jag sitta i en löplina. Urtrist så jag låtsades inte fatta hur man skulle göra så jag trasslade in mig och jamade tills de kom och hämtade mig. 

På Äspskär, däremot, fick jag gå lös! Underbart!! Eftersom vi var där först så sa matte till de som kom efter oss att de fick ha sina djur kopplade. Och när jag varit borta nån timme så kom jag hela tillbaka till båten och visade mig för att de inte skulle bli oroliga. Precis som mattes tonåring, fast han ringer. 

Sista dagen kom det kompisar till matte och husse. De hade en hund, Benji. Först var jag lite rädd för honom, men sen blev vi nästan kompisar. Jag tyckte i alla fall att han var jättespännande och släppte honom inte ur sikte.

Men allra skönast är nog ändå att få ströva fritt omkring nära havet, kanske doppa tassarna lite. 

Jungfruturen

Skepp ohoj!
Bara inne en snabbis för att säga att sjön nog är ganska bra. Bilturen till båten var desto värre. Men inte mer om det nu, mer än att jag fick bada vid Spirudden där båten bor...

Miau/
Sune

Fotosession

Äntligen har matte fått tummen ur och fixat nya bilder. De är från igår nästan allihop. Och mamma: Vadå inte kan simma?!? Det var det fräckaste, jag som gillar att bada! Nu brukar det ju inte vara så djupt vatten när jag badar, men jag ska nog klara av att simma. Matte har också lovat att köpa en flytväst om det trots allt visar sig att jag nu inte skulle gilla att simma i havet, jag är ju faktiskt bara van vid badkaret.
Jag kommer också att få vara i ruffen när vi åker, har mina människor sagt. Och jag tyckte jag hörde att de skulle ta med sig Sheba, som jag älskar!

Min favoritutkiksplats

Skön skugga på eftermiddagen

Ständigt denna kamera...

Jaja, jag sitter väl kvar ett tag till...

"Vrid åt vänster..."

"Titta rakt fram..."

"Titta uppåt..."

Och så en närbild

Men sluta tjata nån gång då...

Det finaste man har, det lägger man på bordet.

Därför lägger jag mig nästan jämt där.

Miau/

Kung Sune